När möter dessa ögon, Då vet du instinktivt att du bara har 3 sekunder kvar att möta tills du kommer fram till en punkten utan återvändo. Din kropp och själ delas och du blir plötsligt två medvetande. Ett som färdas upp i skyn med kurs mot den eviga lyckan. En som blir våldförd av verkligheten och som för evigt kommer påminna dig om smärtan som flöda genom din kropp när den lemlästas av odjuret framför dig. Detta med bara blickar som skjus likt pilar som genomtränger ditt hjärta. Dessa blickar följs sedan av ord. Inte ord som vävts sammans av sammet utan ord som byggts av smide ifrån helvetet själv. För varje träff dör en lite del av dit medvetande i skyn. Det sjunker sakta ner mot marken för att tillintegöras. Efter ett tag glöms vägen till lyckan bort eller det kanske bara var en ilussion. Då verkligen tränger sig på med öppna sår ifrån pilarna täljda med ord av onska visar sig är det lätt att minnas att lyckans ängel dog.
tisdag, mars 07, 2006
fredag, februari 17, 2006
En morgon
Varje morgon går jag förbi en fulgrön knopp.
Varje morgon är den lika avskyvärd.
Varje morgon får den mig att må illa.
Varje morgon får den mig att vilja gå en annan väg.
En morgon hade den slagit ut.
Varje morgon går jag en omväg för att se dess skönhet
Varje morgon stannar världen upp några sekunder.
Varje morgon är världen perfekt.
En morgon ville jag föreviga den.
En morgon plockar jag min ros, vars skönhet inte har sitt like.
En morgon sticker jag mig på rosens törnar.
En morgon ser jag maximal skönhet vissna och dö bort.
Varje kväll gråter jag för det finns ingen morgon kvar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Egna funktioner
